och denna ofantliga tomhet utan dig.
jag vill inget hellre än att N. ska vara hos mig nu.
inget hellre än att känna hennes värme.
inget hellre än att känna hennes mjuka läppar.
och jag hoppas så innerligt på att hon tillfrisknar tills imorgon.
och kan komma till mig. på riktigt.
och inte bara i mina drömmar. hah.
jag behöver dig.
och känslan av att vara oövervinnerlig genom någon annan.
kanske missledande rubrik vad vet jag.
men jag känner mig så trygg, så upplyft, som att ingenting kan trycka ner mig.
allt genom henne.
det är egentligen galet vad känslor kan göra med en.
men galet på ett bra sätt.
bara hennes närvaro räcker, för att allting ska vara.
precis så, precis så som det ska vara.
så rätt.
så bra.
och känslan när hon lämnar mig för stunden, är en pärs. men jag tänker då på att jag snart.
väldigt snart, får ha henne nära igen.
får känna doften av hennes välschamponerade hår.
får känna hennes andetag och hennes puls när hon sover.
får höra hennes röst.
får smeka mina fingrar mot hennes hud.
kalla mig lökig, kalla mig pretto. tomma ord.
jag älskar dig Nadine.
snö. Ω
snön vill aldrig sluta falla.
kokhett té och gösta berglings saga piggar upp.
tankar på N. piggar upp.
samtal med N. piggar upp och bjuder in till finurliga leenden i ensamheten.
en cigarett hade varit det bästa av komplement just nu.
men stämningen kommer förstöras sekunden jag går ut genom dörren för att röka.
om man bara kunde få luta huvudet tillbaka och avnjuta den där egenrullade cigaretten inomhus.
helst med N. vilandes sitt huvud i mitt knä. kanske tillochmed sovandes, eller sådär lite halvt. så hon är medveten, men ändå inte.
älskade N.
jag ska nog brygga en kanna till, och bäla i mig långsamt.
och kanske göra slag i den där cigaretten ändå.
tack för ikväll.
N.
och att det knappt behövs några ord.
för att påvisa.
att det här är något som inte bara kommer blåsa förbi.
att det här är något vackert.
att vad människor än häver ur sig och tror.
så är det något, något som de kommer tvingas acceptera.
tvingas respektera.
något som kommer finnas där, även om de blundar.
älskade N. tack.
selvarossa salice salentino.
i ett hav av känslor.
drunknar jag i kärleken.
på gott och ont.
men mest på gott.
saknar dig N.
och detta i en blogg startad från början som ett hat mot alla bölbloggar. men fuck it.
jag har henne i tankarna konstant så då får t.o.m jag vara känslosam hah.
men jag gillar't.
selvarossa.
nedsjunken i soffan. med rött vin flödandes i mängder.
ensam, när jag egentligen vill socialisera like crazy.
försöker febrilt komma till freds med min situation och ta mig för att göra någonting. gärna kreativt.
men gång på gång på gång på gång så misslyckas jag.
fast nu verkar det som att jag faktiskt insett att inte kan göra så mycket åt det. hah.
varvar toksnabb käng med döds och experimentiell sludge. väntar bara på att jag ska hugga in på BD skivorna.
konstigt vad psyket kan göra med en. undangömda känslor som letar sig upp till ytan vid såna här kvällar.
men tar man inte itu med dem direkt så får man stå sitt kast och ta kniven i ryggen.
nu tänker jag fortsätta diskutera tok-avantgarde med viktor och allmänt livsprat med finaste N.
Zu, Carboniferous till dem som inte hört den.
